Ett hemlighetsfullt sjukhus vid randen till ett svullet, självlysande hav

Om serien Medicinfolket, kollektiva skaparprocesser och ensamheten inom serieskapandet.  Av Saskia Gullstrand.

Ur Medicinfolket av Ylva Oknelid och Saskia Gullstrand.

Förra hösten ville jag se vad som hände med berättandet om man tog bort ensamheten från serietecknarens skaparprocess.

Därför bjöd jag in min vän och kollega Ylva Oknelid att göra en ny, längre serie tillsammans med mig, som fick namnet Medicinfolket. Under arbetsprocessen experimenterade vi med nya metoder inom kollektiva skaparprocesser, där serietecknare får chansen att överskrida egna gränser i berättandet.

Jag tror att metoderna som vi utvecklade inom Medicinfolket kan vara av intresse för andra serietecknare som vill gå på djupet i berättande och gestaltande inom kollektiva skaparprocesser, framförallt när det gäller skapandet av längre verk. Jag vill också uppmuntra andra serietecknare att prova på kollektiva former av historieberättande, som ett sätt att få inspiration, lära av varandra, pusha sina gränser och gå in i outforskade delar av sin fantasi och bildvärld.

Medicinfolket är en framtidssaga om livet hundra år från nu, där vattnet, marken och människornas kroppar är förgiftade. En liten familj söker skydd på ett hemlighetsfullt sjukhus vid randen till ett svullet, självlysande hav, i hopp om att att kunna läka och leva. Berättelsen är skapad inom ramen för ett stort forskningsarbete kring rumsliga berättartekniker inom serier; den är gjord för att läsas i ett utställningsrum istället för i en bok. Serien hade vernissage 21 oktober 2016 på Hybriden i Malmö, men kommer även att översättas till bokform och ges ut som serieroman på serieförlaget Dendrolagus under 2018.

Serien inkluderar element av interaktivitet och taktilitet; alltså att läsningen förstärks av att publiken utför handlingar och berör objekt inuti utställningen. Publiken därför också i ännu högre grad aktiv i läsningen, vilket också kan ses som en form av kollektivt historieberättande.

I den här texten beskriver jag Medicinfolket som berättelse, hur serien kom till, hur vi använde oss av rumsliga berättartekniker och vilka skaparmetoder vi använde. Jag hoppas att fler serietecknare experimenterar med kollektiva metoder, och sprider sina nya verk och kunskap vidare till läsare och kollegor.

 

MÖTET MELLAN FLERA PERSONERS BILDVÄRLDAR OCH RÖSTER

Ylva Oknelid under skissprocessen av Medicinfolket, Malmö.

Besökare i ”sjukhuskorridoren” på vernissagen av Medicinfolket, Hybriden, Malmö.

I dagsläget finns fortfarande en stark norm inom den svenska, alternativa seriescenen kring att serieskaparen ska vara ensam upphovsperson till sina verk, snarare än att jobba ihop med andra konstnärer i gemensamma kreativa processer. Berättelserna ska alltså komma ur en ensam persons fantasi och gestaltande. Många serietecknare omfamnar den ensamheten; det är skönt att få ha kontroll och gå upp i den egna fantasin, utan att vara beroende av andra.

Men samtidigt innebär ensamheten att serietecknare får färre utmaningar och utbyten med andra skapare, vilket ger oss mindre möjlighet att utvecklas som konstnärer. Detta blir särskilt tydligt då ensamheten går igen även i andra aspekter av seriescenen, som att serieutbildningarna till största del består av korta kurser på en termin eller ett år, liksom att det utöver skolorna finns väldigt få institutioner som ger feedback, resurser och stöd till serietecknare att utveckla sitt berättande eller lära sig nya tekniker.

Kollektiva skaparprocesser bär på tre former av särskild konstnärlig potential:

1. Utbytet blir ännu större när två tecknare tillsammans skapar en bild, samtalar om den och utvecklar den vidare, än om de på avstånd betraktar varandras bilder och beundrar dem.

2. Det finns idéer, uttryck och betydelser som bara uppstår i mötet mellan flera personers bildvärldar och röster.

3. Förmågan att utföra mer arbete på kortare tid, hjälpa varandra att undvika skaparblockeringar och på detta vis få fler berättelser ur kroppen, vilket ger rum för fler projekt och nya serier.

Syftet med de metoder vi utvecklade inom Medicinfolket är att nå fram till ett gemensamt berättande, där serien på allvar formas av flera personer, som sedan tillsammans får upphovsrätt och cred för det färdiga verket. Metoderna gav oss möjlighet att på ett jämbördigt sätt hitta på, teckna och skriva en historia som var fascinerande och meningsfull för oss, som utvecklade nya former av serieberättande i utställningsrum och som också fått ett starkt mottagande av läsarna.

 

KARVA UT ETT LIV BLAND SKADORNA (MEDICINFOLKET SOM BERÄTTELSE)

Medicinfolket är en fantasi om hur världen hundra år in i framtiden; en lågmäld, varm och kusligt vacker serie om livet i ett miljöförändrat samhälle, där jorden och människorna försöker repa sig, resa sig och läka sig. Gifterna har genomsipprat allt – de finns i haven, i jorden, i människornas kroppar. Ett sjukhus på ett berg välkomnar en liten familj av långväga vandrare, som kommer med hopp om att bli botade från sina skador. Men kan sjukdomen motas tillbaka när den väl börjat blomma i blodet?

Ur Medicinfolket av Ylva Oknelid och Saskia Gullstrand.

Sedan några år tillbaka har klimatforskare tillkännagivit att världen nu trätt in i antropocen, en geologisk tidsålder där människan är den största enskilt inverkande faktorn på klimatet. Samtidigt förvärras utsläppen och vi sjunker allt djupare in i denna tid med utrotade djur, stora flyktingströmmar och hotade grundvatten.

Ylva och jag ville göra en serie som tog antropocen på emotionellt allvar, genom att drömma och mardrömma om hur världen kommer vara när vi är gamla. Min bild var dystopisk och präglades av ångest, kvävande sorg, vrede och frustration över att mänskliga samhällen allt snabbare trasar sönder de livgivande system som vi är beroende av. Ylva bar istället en känsla av att vi kommer att få en lugn ålderdom som på gott och ont präglas av vardagsbestyr och kroppens förändringar, trots att världen oundvikligen kommer att ha förändrats. Ur våra känslor spann vi en ton vi kunde arbeta med i berättelsen, där det outhärdliga fick blandas med det mjuka och vardagliga.

Världen i Medicinfolket är full av spåren av civilisationers undergång, människor på flykt och underliga tekniker för att rena jord, vatten och kroppar. Sjukhuset blev den bild vi byggde fram för en experimentplats kring vård och omsorg om människor och planet; invånarna där karvar ut ett liv mitt i skadorna, att de lever bland gifter i förändrade ekosystem och försöker långsamt läka ut dem. Vissa av teknikerna snuddar vid strategier som används idag, till exempel att plantera särskilda växter som solros och humle för att rena giftig eller strålskadad jord.

Ur Medicinfolket av Ylva Oknelid och Saskia Gullstrand.

Vi ville också få teckna ett samhälle där människor på flykt välkomnas och ses som en tillgång istället för ett hot. En förvrängd spegling av vår samtid där detta inte alls sker, utan där flyktingars tillvaro bara blir allt farligare och hårdare. På detta sätt är serien en dystopi och en utopi samtidigt, sprungen ur vår längtan och vår rädsla på samma gång.

 

THE NURSES’ STATION (MEDSKAPANDE FRÅN LÄSARE OCH VOLONTÄRER)

The Nurses’ Station på vernissagen för Medicinfolket 21/10-2016, Hybriden, Malmö.

Ifyllda inskrivningsblanketter på väggen i utställningen under vernissagekvällen, Hybriden, Malmö.

Serieläsning brukar ske i ensamhet, precis som serieskapandet ofta gör. Men när serier ställs ut i utställningsrum blir läsningen kollektiv. Medicinfolket skapades för att läsas i ett utställningsrum istället för i en bok, och vi bestämde oss för att ta tillvara möjligheten att leka med interaktivitet och interaktion mellan människor under läsningen.

Runtom serien byggde vi därför ett enkelt rollspel, som utgjorde ramen för läsningen. Under utställningen befann sig alla besökarna hundra år fram i tiden, och var sjuka och skadade som sökte hjälp på samma sjukhus som berättelsen utspelar sig på. Genom att läsa serien fick de ”behandling” av sjukhuspersonalen under den tid de befann sig inne i utställningen.

Utställningslokalen var indelad i två rum med olika funktioner. Besökarna välkomnades in i rollspelet i det första rummet, som innehöll ett slags kontor vid namn the Nurses’ Station. Där satt sjukhuspersonal i vita rockar och delade ut inskrivningsblanketter, som publiken fick fylla i för att skriva in sig som patienter på sjukhuset. När besökarna gav tillbaka formuläret till sjukhuspersonalen fick de varsin patientbricka, som markerade att de nu var patienter och del av sjukhuskolletivet, redo att genomgå behandling. Därefter fick de tillåtelse att gå vidare in i den långsmala korridor där serien fanns. Att läsa serien blev detsamma som att undergå behandling av läkarna och leva som del av sjukhuskollektivet.

När besökaren kom ut från korridoren igen, frågade sjukhuspersonalen om besökaren kände sig frisk efter behandlingen. De som svarade JA fick en röd hjärtstämpel på sin patientbricka, vilket markerade att de skrevs ut. Om någon svarade NEJ fick de ingen stämpel, utan erbjöds istället att ta en behandlingsrunda till inne i utställningen.

Besökare fyller i inskrivningsformulär på vernissagen av Medicinfolket, Hybriden, Malmö.

Sjukhuspersonalen samlar in ifyllda inskrivningsformulär vid Nurses’ Station, på vernissagen av Medicinfolket, Hybriden, Malmö.

Rollspelet är en form av rumslig berättarteknik för serieutställningar, vars syfte är att fördjupa läsarens inlevelse och engagemang i berättelsen. Besökarna får hjälp av rollspelet att leva sig in i huvudkaraktärernas situation, redan innan de läser serien. De lär också känna berättelsens värld och vissa fenomen som är grundläggande för historien. Därmed kliver de in i utställningen med känslor och idéer kopplade till berättelsen, som sedan utvecklas vidare under själva läsningen.

Sjukhuspersonalen spelades av volontärer, som rekryterades bland våra vänner. Intressant nog började de vidareutveckla rollspelet på egen hand under kvällen, till exempel genom att på eget initiativ börja fråga besökare som kom ut från utställningen om de kände sig friska efter behandlingen. Volontärerna skapade genom sådana tillägg och förändringar en mer komplett form för rollspelet, där resen från sjuk till frisk blev som en cirkelformad berättelse, med the Nurses’ Station som början och slut.

Inskrivningsformulären ställde frågor om besökarens skador och allmänna hälsotillstånd, liksom om på vilket sätt besökaren ville bidra till sjukhusets kollektivsamhälle. Svaren skrevs och ritades in i formuläret och tog mellan fem och tjugo minuter att fylla i, beroende på hur detaljerade svar besökaren ville ge.

Skador beskrivna i bild av besökare på vernissagen av Medicinfolket, Hybriden, Malmö.

Besökare rapporterar skador vid inskrivningen vid the Nurses’ Station.

Skador beskrivna i bild av besökare på vernissagen av Medicinfolket, Hybriden, Malmö.

Somliga besvarade frågorna utifrån en påhittad karaktär, som de uppfann som en reaktion på rollspelet. Andra utgick ifrån sina egna, verkliga upplevelser den senaste tiden. Under kvällen tejpade sjukvårdspersonalen upp ifyllda inskrivningsformulär på väggen bakom Nurses’ Station, vilket bildade en ständigt växande installation skapad av besökarna.

Genom objekten som ingick i rollspelet skapades en länk mellan läsarens värld och berättelsens värld. Vissa av föremålen från inskrivningsmomentet dyker i upp i serien; patientbrickorna som huvudkaraktärerna får i slutet av berättelsen har samma utseende som patientbrickorna som besökarna tilldelades vid the Nurses’ Station.

 

NÅ FRAM TILL DE HÄR BERÄTTELSERNA

Många underliga, underbara historier gömmer sig i landskapen som uppstår mellan flera skapares fantasi. Med hjälp av tydliga metoder och strukturer i samarbetet blir det enklare att nå fram till de här berättelserna. Det finns också goda möjligheter för serieskapare att söka projektbidrag för att göra kollektiva projekt och rumsliga utställningar.

Jag skulle gärna läsa dem serierna. Jag hoppas att du vill skapa dem.

.

Saskia Gullstrand och Ylva Oknelid som läkare inuti ”sjukhuskorridoren” på vernissagen av Medicinfolket 21/10-2016, Hybriden, Malmö.

YLVA OKNELID är serietecknare och illustratör, som arbetar inom det seriepedagogiska projektet Seriestorm. Ylvas serier har ofta beskrivits som drömska tolkningar av verkligheten. Just nu jobbar hon med serieromanen Violaresorna som handlar om botaniska resor i en postapokalyptisk värld.

SASKIA GULLSTRAND är konstnärlig ledare på Underlandet, konstnärligt laboratorium för serietecknare. Ofta hittar hon på mörka och sagoliknande berättelser om syskonskap, kärlek, våld och empati. 2014 publicerades hennes serienovell Räddaren den barmhärtiga av Kolik förlag och Seriefrämjandet.

Medicinfolket är skapad inom det konstnärliga forskningsprojektet LABORATORIUM, som Underlandet genomför med stöd av Kulturbryggan, Region Skåne, Malmö stad och Stiftelsen Längmanska kulturfonden. Serien kommer ges ut som bok på förlaget Dendrolagus under 2018.