En obegriplig dröm eller mardröm

Hur kan man använda intuitiv text som grund för att skapa en berättelsevärld eller en serie? En text av Saskia Gullstrand.

Detalj ur Dröm och mardröm av Aida Ghardagian och Saskia Gullstrand

Skriva och rita fram en dröm eller mardröm ur kroppen; utan att hindra sig själv, stanna eller ifrågasätta. Ta en tur in i det undermedvetna och vandra fram genom landskapet och scenerna som kommer fram.

Det var målet för mig och konstnären Aida Ghardagian, när vi den 4 mars 2017 genomförde en workshop med fokus på texten och hur den kan ta över kroppen och fantasin. Vi frågade oss: Går det att flödesskriva direkt på ett stort papper på väggen och sedan omskapa det skrivna till en visuell historia, en sorts serie, på samma papper?

Utmaningen var att på tio minuter skriva fram en rå berättelse på väggen, och låta kroppens rörelse och rummet påverka hur texten växte fram över pappret; sedan måla, teckna och skulptera med olika material över texten, tills den blev en obegriplig dröm eller mardröm.

Varje nivå i den här typen av serieskapande är som ett lager jord, som lagts över något som redan finns där. Texten är det första råmaterialet, över texten läggs de första bilderna, därefter nya bilder, därefter nya bilder.  tills en värld och historia har format sig. Berättelsen har rötter djupare ner än vad som syns på ytan, och serietecknarna får  fullständigt utrymme för det intuitiva i sin arbetsprocess.

I den här texten dokumenteras arbetet med konstverket Dröm / Mardröm, som Aida och jag skapade under workshopen, liksom mina tankar om hur man kan skapa användbara strukturer för kollektivt och intuitivt serieberättande.

 

GÖRA BILDER I EN STORLEK SOM MER LIKNAR VÅRA EGNA KROPPAR

Detalj ur Dröm / Mardröm av Aida Ghardagian och Saskia Gullstrand.

Aida och jag kom överens om att vi ville bryta med den traditionella serieskaparprocessen på flera sätt under workshopen.

Dels ville vi gå upp i storlek, göra en sorts monumentalserie på jättelika papper. Syftet med detta var att aktivera våra kroppar i fysisk rörelse under skrivande och bildskapande; vi ville bort från hopkrupna kroppsställningar vid skrivbord och istället få sträcka oss, böja oss, ta steg och kunna röra oss i snabba flöden genom rummet under skaparprocessen. Vi ville också se om det tillförde något till vår upplevelse att göra bilder i en storlek som mer liknar våra egna kroppar och som formade ett landskap runtomkring oss.

Dels ville vi förhindra oss själva att planera historieberättandet med bildmanus och liknande. Klassiskt serieberättande innebär oftast att konstnären på förhand bestämmer hur bild och text ska se ut i den färdiga serien. Man planerar hur uppslag, sekvenser och rutor ska fungera och vilka bilder eller textutdrag som ska utveckla historien. Aida och jag ville komma bort från detta, och gå in i en form för skapande som var mycket mer intuitiv och fysisk. Därför beslöt vi att växla mellan historierna, att först arbeta 30 minuter på varsitt eget papper, därefter byta och arbeta vidare på den andras papper. Genom att blanda och ta varandras berättande vidare på det här sättet bröt vi alla möjligheter för oss själva att göra upp en plan i förväg på hur slutresultatet skulle bli.

Aida Ghardagian under arbetsprocessen med Dröm / Mardröm, 4 mars 2017, Flöjen, Malmö.

Saskia Gullstrand under skapandet av Dröm / Mardröm, 4 mars 2017, Flöjen, Malmö.

Vi började med korta uppvärmningsövningar, för att sedan gå in i workshopens huvudövning; en variant av Lynda Barrys berömda X-pageövning.  X-page är ursprungligen en minnesövning för självbiografiskt skrivande, men Saskia har använt övningen i förändrad form för att snabbt kunna utveckla fiktiva berättelser.

I vår version av X-page-övningen fick deltagaren leva sig in i en scen som hon själv hittat på, därefter beskriva den i text utifrån femton frågor, för att sedan flödesskriva under 10 minuter på ett golvskyddspapper i storlek ca 1,5x3m upptejpat på väggen. Sedan fick Aida och jag omväxlande täcka över texten på våra egna och varandras papper med bilder, i pass om 30 minuter under totalt två och en halv timme. Slutligen fogades båda pappren samman till ett gemensamt verk.

 

SLÖJOR, POCKANDE OBEHAG OCH SLUMPARTADE KOMBINATIONER (RESULTATET AV WORKSHOPEN)

Detalj ur Dröm / Mardröm  av Saskia Gullstrand.

Att inte kunna planera sin serie var en begränsning som var både frigörande och skrämmande. Å ena sidan gjorde metoden det svårt att skapa ett traditionellt narrativ. Å andra sidan fanns möjligheten att bygga en berättelse i lager på lager, och liksom karva sig fram.

Både Aida och jag upplevde att vi genom övningsstrukturen gick mycket djupt in i den värld och berättelse som vi började bygga upp. När workshopen var slut hade vi en stark känsla av att stå vid tröskeln till ett större berättande; att vi skulle kunna använda både konstverket vi skapat och X-page-övningarna som grund för att skapa mer traditionella serier, tavlor eller andra verk.

Dröm / Mardröm saknar formen hos en klassisk serie; frågan är väl om den skulle kunna kategoriseras som serie överhuvudtaget. Snarare har den drag av vävda gobelänger, där gestalter rör sig fram genom stora landskap och ett narrativ utvecklar sig över väggen utan någon avgränsning i rutor. Under workshopen diskuterade vi möjligheten att fortsätta processen och bygga ännu fler lager, att arbeta i tio timmar på samma papper till exempel. Då skulle en mer traditionell serieform ha möjlighet att växa fram.

Detalj ur Dröm / Mardröm av Aida Ghardagian och Saskia Gullstrand.

Med hjälp av övningens struktur gick det definitivt att nå fram till ett gestaltande som präglas av samma skiftning mellan obegriplighet och igenkänning som kännetecknar dröm och mardröm. Slöjor, pockande obehag och slumpartade kombinationer av intryck, som tillsammans ändå bär på mening. Det var spännande att känna hur vitaliserande det var för oss som skapare; när workshopen var slut hade vi båda en önskan om att fortsätta arbetet.

Ett viktigt forskningsområde inom Underlandet är hur kreativitet och historieberättande kan stärkas inom kollektiva serieprojekt. Experimenten utgår ifrån tanken att konstnärligt skapande innebär att flytta bilder från insidan av kroppen till utsidan av kroppen. Varje människa bär på starkt, intensivt råmaterial till berättelser.

Forskningsprojektets uppgift är att se vilka verktyg och genvägar konstnärer kan använda sig av för att få tillgång till detta inom sig själva, liksom undvika att fastna i självcensur, tvekan och kreativa blockeringar. Med hjälp av övningarna kan också gemensamma fantasier snabbare spinnas fram mellan skapare.

Denna övning fungerar väl för detta, och rekommenderas därför till konstnärer som enskilt eller i grupp vill bygga upp en värld att hämta berättelser ur.

 

X-PAGE-ÖVNING FÖR MONUMENTALA OCH INTUITIVA SERIER

X-page för Dröm / Mardröm  av Aida Ghardagian.

1. Lista 10 associationer till orden Dröm och Mardröm (2 minuter).

2. Välj en punkt från listan. Skriv den som titel överst på ett papper. Rita ett stort X över pappret, från hörn till hörn. Besvara 15 frågor om den scen som du kan fantisera fram utifrån din titel. Frågorna rör vad du kan höra, känna, lukta, vart ljuset kommer ifrån, hurvida någon annan är där med dig m.m. (30 sekunders skrivtid / fråga)

3. Gå till en vägg, med golvskyddspapper ca 1,5x3m upptejpat på. Flödesskriv med valfri penna eller pensel, utifrån scenen som du har hittat på. Låt texten löpa över pappret på det sätt som känns naturligt för dig. (10 minuter)

4. Byt papper med annan deltagare. Läs igenom dennas text.

5. Bygg upp bilder på pappret, i valfri teknik. Du får framhäva texten eller täcka över den med bilder, men inte skriva dit någon ny text. (30 minuter)

6. Byt tillbaka till ditt eget papper igen. Fortsätt att bygga bilder i valfri teknik. (30 minuter).

7. Fortsätt så några ytterligare vändor. Nu kan du använda både bild och text för att utveckla verket.

8. Sammanfoga pappren till ett gemensamt verk.

.

AIDA GHARDAGIAN pendlar mellan konst och aktivism i sitt arbete. Hon har ett globalt underifrånperspektiv, lever nära sin konst och arbetar i sociala nätverk. Arbetar med installation, digitala medier, bild och text. Tillsammans med andra skapare har hon har gett ut böckerna Sista hållplatsen, Kroppen rör på sig och Lillebrors fantastiska mardrömmar på Tusen Serier.

SASKIA GULLSTRAND är serieskapare och konstnär, liksom konstnärlig ledare och projektledare på Underlandet. Hon är mycket intresserad av att utveckla serier som konstform, liksom åstadkomma kunskapsutjämning kring ekonomi, resurser och konstnärliga tekniker inom seriescenen. Ofta hittar hon på mörka och sagoliknande berättelser om syskonskap, kärlek, våld och empati. 2014 publicerades hennes serienovell Räddaren den barmhärtiga av Kolik förlag och Seriefrämjandet.

TECKNADE SERIER I SKUGGORNAS LABORATORIUM är en utställning producerad av Underlandet, konstnärligt laboratorium för serieskapare med bas i Malmö. Utställningen är gjord med stöd från Kulturbryggan, Malmö Stad, Region Skåne och stiftelsen Längmanska kulturfonden. Samarbetspartners är Tusen serier, CBK och Hybriden.